11 maj 2009. Presskonferens på Sävstaås. Per Hellmyrs och Pär Törnberg, båda från lokalkonkurrenten i väst, är officiellt klara för Bollnäs GIF. Sveriges främsta bandylandskap skakas om av faktumet att världens bästa högerhalv och landets kanske rappaste mittfältare skall representera orangeblått. I samma sekund som dessa två edsbysöner tar på sig Giffarnas matchställ framför blixtrande kameror, lyfter ishallens tak av växande förväntningar. På papperet har man nu avancerat från att ha varit ett lag som de två senaste säsongerna missat slutspel, till att vara ett förmodat toppgäng. Men kan två spelare verkligen innebära en sådan radikal prestationsförändring? Svårt att säga. Men ett halvår senare ligger Bollnäs GIF trea i elitserien, med endast ett nederlag på sju matcher.

Självklart är det inte så enkelt. Giffarnas fina inledning beror inte bara på två ”frälsare” från Edsbyn. I skuggan av P&P värvades även det finska lejonet Liukkonen (som inlett karriären på Sävstaås på bästa sätt), Tobias Björklund vände hem efter en sejour i Katrineholm och Joel Wigren lämnade även han grannbyn för att prova på lyckan i Bollnäs. Den nya tränarkonstellationen har definitivt dragit sitt strå till stacken. För första gången på väldigt länge känns det som att det finns en klar spelidé som man hela tiden följer och strävar efter, såväl i överläge som i dystrare matchperioder. Offensiven är frejdigare än någonsin och där spelar givetvis Hellmyrs och Törnberg en stor roll. I och med dessa herrars inträde har man utvecklat en ytterligare dimension i anfallsspelet och fler folk deltar på planens sista tredjedel. Och defensivt känns det tätt, endast Villa har släppt in färre mål än Giffarna.

Men det gäller att vara ödmjuk. Elitserieinledningen har i ärlighetens namn varit av ganska behaglig karaktär. Detta betyder dock inte att man ska reducera vad Giffarna åstadkommit sju omgångar in i säsongen. Kanske är det till och med så att man redan nu ska se storheten i Åström/Heeds färska spelidé. För vad har man som orangeblå supporter saknat under de senaste åren? Jo, att kunna föra en match mot ett erkänt svagare motstånd och inte falla in i det lägre tempot. I årets upplaga finns även tålamodet som krävs för att luckra upp ett handbollsförsvar. I truppen finns också något så matchavgörande som finess. Men det allra mest glädjande att lyfta fram: Bollnäs har ägt matcherna så här långt (detta grundar jag på hemmaframträdandena)! Sirius kom på besök i premiären och trots ett oavgjort halvtidsresultat dominerade man genom hela matchen, var aldrig panikdrabbat, bara nötte på med det egna spelet. Slutsiffrorna skrevs till klara 6-3. Kungälv pulveriserades med 8-1 efter en riktigt härlig förstahalvlek. I hemmalägret gjorde man lite som man ville och matchens sista hälft bjöd endast på två bollnäsbaljor. Mot Sandviken var man det klart mest spelförande laget och med några annorlunda domslut och bättre effektivitet hade Giffarna inkasserat två ytterligare poäng. Andra halvlek var stundtals en ren fröjd att se. Också väldigt kul att se en ”stormakt” som Sandviken backa hem mot ett hungrigt hemmalag.

Förra matchen gick också i oturens tecken. Trots det spelmässiga övertaget kunde man tyvärr inte konvertera chanserna till mål, men tack vare en finsk kanon i slutsekunden räddades en poäng nere i Småland (nu har jag läst på geografin bättre). Efter matchen besökte jag Vetlandas SvenskaFans.com-sida och läste en intervju med Tomas Knutsson, som olyckligt bröt nyckelbenet i första halvlek. Han avslutade med följande citat: ”Tungt givetvis att vi släppte in det målet i slutet, men en poäng mot Bollnäs är väl ändå okej”. Vetlanda, som genom åren varit väldigt starka på hemmaparketten, var alltså nöjt med pinnen man fick med sig.

Bandy-Sverige har respekt för Bollnäs GIF 2009/2010. Som supporter till detta lag känns det givetvis fantastiskt att ens favoritlag fruktas av övriga seriedeltagare. Elitserien är dock bara sju omgångar ung och mycket kan hända. Giffarna kommer att stöta på tuffare motstånd framöver. Mot stålmännen visade man att laget besitter stor kapacitet och kan skaka vilket gäng som helst, så det är bara att hålla tummarna att den trenden håller i sig. Nästa omgång spelar Giffarna på onsdag. Stormatch mot hårdsatsande Hammarby. Det vore alldeles förträffligt att plocka hem två poäng där och visa Patrik Nilsson att han gjorde fel som valde bort de orangeblåa hårdingarna. Jag röstar för allmän uppslutning på Sävstaås på onsdag, för att heja fram vårt Bollnäs GIF till en ny tvåpoängare. Ärade supportrar, det här kan bli en riktigt rolig resa!